Lagom hemma kom patricks föräldrar med släp också, lite senare kom min syster med sambo och barn för att hjälpa till.
Sen var det bara att köra. 1timmes bilfärd mellan husen, så mycket restid gjorde att det försvann mycket tid.
Efter första lasset gick vi in för att laga lite mat, eller laga och laga, vi värme upp lasagnen vi gjort dagen innan. Klockan sprang iväg också så det blev precis lagom att hämta Hugo efter tömning av första lasset, men snälla svärföräldrar hämtade Hugo istället och fick också sova där så vi kunde fortsätta lite i lugn och ro.
Ena dörren var igenspikad så vi fick börja med att bända upp dörren för att lyckas komma in med alla möbler upp till övervåningen.
Sen åkte vi till andra huset för att fylla lastbilen en sista gång innan vi var tvungna att lämna tillbaka bilen.
Och nu hade det snöat ungefär 2dm snö och snöade fortfarande, sikten på vägen var så gott som obefintlig och halt var bara förnamnet. Och precis innan man kommer upp till oss i nya huset finns det en väldigt brant backe, (mördarbacken har vi nu lärt oss att den kallas) och lyckades såklart inte att komma upp. Och efter flera försök att ta oss upp fick vi ringa bonden för lite hjälp att ta oss upp. Så han kommer ner med traktor, dom flesta i byn kommer ut och hjälper till och tillslut (2 timmar senare) kom vi fram till huset och kunde lasta av.
Men inte ens sista backen upp till huset kom bilen upp så vi fick helt enkelt bära därifrån i nu 3dm nysnö och fortfarande snö som vräker ner.
Åkte och lämnade in bilen lite senare och passade på att ta en korv på macken då kvällsmat nästan uteblivit. Och äntligen var vi påväg hemåt, i mammas bil dessutom då fjädern på våran bil hade gått av så det gick knappt att köra ordentligt.
Klockan 02:15 sa vi godnatt och somnade som stockar båda två! Vilken dag! Och va lyckliga vi var. Äntligen var vi här.
2 kommentar(er)
